Til
Kristins flora
Trær - knopper
Sist oppdatert 11.04.10 Kontakt
meg gjerne for kommentarer
| (Tallene refererer til sidetall i Lids flora) |
| Naturhuset (Fornebu) |
LØVTRÆR |
Klikk på bildene for mer informasjon | | |
Selje
Salix caprea ssp. caprea
Salicaceae - vierfam 167 |
Osp
Populus tremula
Salicaceae - vierfam 167 |
Osp
Populus tremula
Salicaceae - vierfam 167 |
|
Hengebjørk
Betula pendula
Betulaceae - bjørkefam 184 |
Svartor
Alnus glutinosa
Betulaceae - bjørkefam 184 |
Gråor
Alnus incana
Betulaceae - bjørkefam 184 |
Hassel
Corylus avellana
Corylaceae - hasselfamilien 187 |
Sommereik
Quercus
robur
Fagaceae - bøkefam 188 |
Bøk
Fagus sylvatica
Fagaceae - bøkefam 187 |
Alm
Ulmus glabra
Ulmacea - almefam 189
|
Alm
Ulmus glabra
Ulmacea - almefam 189
|
Spisslønn
Acer platanoides
Aceraceae-lønnefam 530 |
|
|
|
Rogn
Sorbus aucuparia
Rosaceae - rosefam 463 |
Hagtorn
Crataegus monogyna
Rosacea - rosefamilien 473 |
Hegg
Prunus padus
Rosaceae - rosefam 476 |
|
Gullregn
Laburnum anagyroides
Fabacea- ertefam 481 |
Lind
Tilia cordata
vitaceae vinfamilien 536 |
Ask
Fraxinus excelsior
olaceae - olivenfamilien 631 |
Syrin
Syringa vulgaris
olaceae - olivenfamilien 631 |
Korsved
Viburnum opulus
Adoxaceae-moskusurtfam 787
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.
|
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna och vilja falla. |
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit som skapar världen.
(Karin Boye) |
|
| | | |